Företagsbesök

Bernt och jag i Nsumbus butik

Bernt och jag i Nsumbus butik

Dagen började med lite matthet sedan igår. Till frukost åt jag en liten portion havregrynsgröt som första matintaget efter magrevolutionen. Det gick bra och krafterna har återvänt under dagen, under eftermiddagens möten var det förstås svårt att hålla sig vaken, väl hemma tog jag en uppfriskande, kylslagen dusch, la mig på sängen och somnade bums. Efter två timmar vaknade jag och kände mig fit for fight.Efter frukosten lämnade Ing-Marie och Bengt oss för att resa till Kinshasa och vidare till Brazzaville och Point Noire och en del andra platser i grannlandet.

Idag blev det tre företagsbesök. Först besökte vi Albertine. Hon är en driven affärskvinna och skulle driva grossistverksamhet i kött och fisk, tillika med restaurang. Det första lade hon ner p.g.a. för stort utbud och hård konkurens. Restaurangen verkar däremot fungera väl. Hon serverar 30 mål mat om dagen och så frukost till patienter i närliggande sjukstuga, som hon också äger och driver. Där har hon fyra anställda läkare med olika specialiteter. Det är en sjukstuga för kongoleser som är välbeställda och det finns ett antal som har en god levnadstandard i Kongo, vi möter dem då och då. Här mötte vi en entreprenör som så vitt vi kan bedöma står på en solid ekonomisk grund. Och vi funderar på vad vårt lån kunde göra för skillnad för henne. Det vi mer och mer kommer underfund med är att kundskap och erfarenhet är det viktigaste som vi kan förmedla, och det verkar som hon tagit den till sig. I restaurangen blev vi bjudna på kyld Fanta och Coca-Cola. Det satt gott i värmen som har varit lite utöver det vanliga idag.

I uppföljningsarbetet försöker vi få entreprenörerna att berätta vilka kunskaper vi förmedlat som de har användning för och vad det betytt för dem. Vi försöker kartlägga om vårt arbete gör någon skillnad och vad resultat det blir. Bernt och jag ska besöka alla tio i den senaste gruppen här i Matadi. Hittills har de skött sina avbetalningar. Det vi saknar från dem är en månatlig boföringsrapport. Vi ser att det är viktigt med kontroll som ett stöd och hjälp under uppföljningstiden som vi planerar till två år.

Den andra entreprenören är Zola. Hon säljer ett begränsat sortiment livsmedel. Hon representerar, som jag ser det, en normalkongoles. Ett problem är de alltför vanliga strömavbrotten för hennes frysta varor, men hon kämpar på. När vi kom var hennes två barn i butiken. De var på väg till skolan i sina fräscha och snygga skoluniformer, så sa de ”hej då mamma” och stack iväg. Vi diskuterade bokföring med Zola och betonade vikten att vi får rapport varje månad.

Den tredje var Nsumbu. Han har ett annat arbete som är hans huvudsakliga arbete och det är hans fru som har hand om affären. Ett familjeföretag som oftast är ett bra upplägg. De har ett något bredare livsmedelssortiment. När vi tittade på den budget som han gjorde vid utbildningen visar det sig att de inte riktigt nått upp till planerad omsättning. Han förklarade det med att det öppnat flera liknande butiker i närheten. Det gäller att vara duktig och erbjuda något extra, att skapa konkurrensförmåga, som ingick i vår utbildning.

Under eftermiddagen hade vi möte med Institut 1 Minkondo. Gruppen arbetar med företagsprogram i gymnasiet i Baobab-kyrkan. Vi presenterade ett antal ämnen lämpliga för programmet. Myriam Mbama från Brazzaville hade där hittat läroböcker som hon sänt oss en lista på och Julienne gick igenom vårt entreprenadprogram. Reaktionen från gruppen var positiv och vi ska mötas på onsdag igen för att se hur vi ska gå vidare.