Över Kongofloden

Sedan vi kom hit till Brazzaville i tisdags har vi bara haft ström 5 minuter på onsdagen i lägenheten. När batteriet var slut i datorn var det bara att lägga av. Ingen dator, ingen uppkoppling. När vi kom hem idag torsdag kväll var lägenheten upplyst till vår stora glädje, men underbart är kort, 10 minuter varade glädjen.  Efter en halvtimme kom den åter och nu hoppas vi att den förblir på. Därför inga bloggar. Lägenheten är för övrigt mycket bra. Jag hjälper Kerstin med bloggen så vi kommer ikapp.

Tisdagen började med planering med Nsimba och Yapeco för de två sista veckorna i mars då vi ämnar sälja våra solenergilampor. Kl 10 kom vår gode vän i Kinshasa och tog oss till färjeläget vid Kongofloden. Han fixade också så vi kom igenom alla kontroller helskinnat. Färden över flöden var mycket behaglig. Den  gick så skummet yrde. Det påminde mer om en hastighetstävling än en färjetur.

Första kollen på Brazzasidan var för Ebola. Den kollen gick bra. Nästa mindre angenämt var att behöva betala 1200 CFA (2,40 USD) för att komma in i landet. Därefter en påtvingad hjälp som bara ställde till det. Han fyllde i Kerstins papper galet. Efter det tog det mig en halvtimme med tillkallad tolk att reda ut alla galenskaper. För denna service skulle jag betala 10 USD. Tyvärr gick jag med på sju. Vi var båda lika missnöjda för denna uppgörelse.

Nästa moment var att ta taxi till EEC-kyrkans lägenhet Saka Saka. En mycket hygglig taxiåkare. På vägen var jag inne och skaffade kort till telefonen och mobil internetuppkoppling – mitt kongonummer är +242 055 833 833. Taxin och Kerstin fick vänta nästan en timme. När vi sedan kom fram till husen där denna  lägenhet skulle finnas var det inte helt enkelt att hitta den. Här är kanske 50 ungefär likadana hus. Det blev ett ringande, frågande och letande en bra stund. En mycket tålmodig taxiåkare hjälpte oss med detta. Han fick 100% tillägg på uppgjort pris. Det var han värd.

Fortfarande hade vi inte hittat lägenheten. Då möter vi en dam på en gata mellan husen. När vi försökte att förklara vårt problem, frågade hon: ”Känner ni Maria Lorentsson?” Det gjorde vi ju, hon hade bokat lägenheten åt oss. Damen ledsagade oss till Marias lägenhet och Maria var hemma av lite tillfälligheter och det hela fick en bra lösning. Damen som vi mötte arbetar hos Maria. Det måste väl vara en högre ledning som förbarmar sig över sina bortkomna barn? En helt fantastisk lägenhet men de som hälsar på oss har mycket svårt att hitta hit.

En reaktion på “Över Kongofloden

  1. Maria tänder vi ljus för varje söndag i Kopperskyrkan , så idag, då jag även tände ett för er”

Kommentarer inaktiverade.